10 mars 2014

tillägg till förra inlägget:

Har öcerrörlighet allmänt, ett av kraven för de flesta eds typerna är höga poäng på Beighton-skalan som är särskillt utformad att mäta hur pass överrörlig man är. Denna överrörlighet ska vara naturlig, dvs inget man tränat o tänjt sig till.

Det finns många som är överrörliga enligt Beightonskalan, och de flesta har s.k Godartad överrörlighet.
Man måste uppfylla andra kriterier oxå.
De flesta läkare känner sig ovilliga/inte kompetenta nog för att sätta EDSdiagnos.

Dwt är VÄLDIGT viktigt att man inte stretchar, tänjer, översträcker leder om man är naturligt överrörlig. Detta påfrestar lederna negativt och kan ge problem.

Jag har översträckta armbågar (dvs de böjer sig bakåt...mer än rakt lixom) och knäna gränsar att räknas som översträckta med (ska vara minst 10° man kan böja åt fel håll)
Tummarna får jag mot handlederna och jag står lätt med raka ben och handflatorna i golvet.
Dock kan jag bara böja bak ena lillfingret minst 90° mot handryggen... går inte med båda men ev beror det på att benen i den ena handen inte ligger helt rätt.

Jag har 7 till 9 poäng på skalan beroende på vem som bedömer och om de tar hänsyn till att skador eller felställningar kan förhindra trots att man egentligen kan (man ska tänka in ålder sjukdomar skador mm..men vissa e inte så noga o tänka på det)
Max är 9 poäng.
Beroende på EDS-typ ska man ha minst 4-5 poäng (4 p för HMS (hypermobilitets syndrom) som ska räknas som EDS-hypermobilitets-typen. Annars e det minst 5)
Dessa fynd TILLSAMMANS med andra saker kan tyda på EDS.


Jag har överrörliga höfter som gör att jag sitter bekvämast i konstiga ställningar...
Typ grenar som när man sätter fotsulorna mot varann med helvikta knän... eller sitter som ett M med benen vikta och på sidorna av rumpan
Jag får inte sitta på dessa vis då det påfrestar ännu mer...gör mig sämre.
Men å andra sidan är mina höftleder i viloläge då... även om de påfrestar. Det e lägen som blir avslappnade.
Jag sover med ben o armar knäppt och innan vek jag händerna galet i sömne... Numera har jag handleds-ortoser/stöd med flera skenor dygnet runt...


Jag har inte blivit av med mina 2 andra smärtdiagnoser..tyvärr.
Troligt är att eftersom jag föddes med EDS.. så har jag utvecklat fibromyalgi pga EDSen och pga behandlingarna o nervpåfrestandet av fibromyalgin...kombinerat med redan kass EDSkropp..så utvecklades polyneuropatin.

Det riktigt trista är... att alla år jag sjukgympade på fibromyalgi-inriktat sätt.. De åren skadade jag kroppen mer eftersom det va heöt fel träning ur EDSsynvinkel.
Jag borde inte påfrestat fötter o knän med bla promenader och (även om den va lätt) sjukgympa styrketräning.
Mina fötter känns konstant stukade och knäna hugger svårt... ochjag fick det sagt att det va felaktiga smärtsignaler... drt skulle bli bättre med tiden.
Men det blev aldrig bättre. Tvärtom.
Och sen visade det sig att Ja, fötterna är typ konstant stukade... men det syns inte med svullnader eftersom det inte e den vanliga leden och åt sidorna... det e s.k draglåde-instabilitet...dvs håll fast i hälen och dra tårna framåt... Alla de lederna som man då drar ut...det e DÄR jag e instabil... där glider leder halvt ur led och där finns "stukningen".
Och knäna? Ja de glider bara jag slappnar av i vissa lägen... samt att det även blivit både ganglion och bakercysta ju.


Träningen som gällwr nu är: stabilitetsträning MED ortoser.
dvs med ganska fixerade leder tränas bara musklerna precis i leden... De musklerna behöver både va starka och få lite mer volym...(inte många millimeter man ökar just där...men kan göra stor skillnad)
Detta innebär oftast olika balanserande övningar.


För mer info o sånt:
kika in på socialstyrelsen   http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/ehlers-danlossyndrom eller EDSförbundet www.ehlers-danlos.se  om ni vill ha mer info.
finns även www.intebarasjuk.com   www.intebarasjuk.wordpress.com som e helt ok sidor.

"kort" info.. med lite trista nyheter (blev dock långt ändå)

Hej.
Har inte skrivit här på ett år typ men tänkte berätta snabbt bara:
Jag mår ännu bra psykiskt. Inga depressioner eller ångest...förutom några paniker pga tandvård men där finns ju konkret orsak.
Jag äter psyk-mässigt bara min adhd medicin och en atarax till natten.
Vid tandvårdsbesök får jag starka lugnande eller narkos.

Min älskling o jag firar snart 8 år ihop.

Katterna mår bra.

Mindre bra är det dock rent fysiskt.
för ett år sen fick jag ju knas med smärta i nacke o käkar och sj.gymnasten började jobba med mig.
utvecklingen där gick inte framåt, vilket gjorde att jag spenderade sommarens 3 månader i min säng, kunde inte va uppe mer än få minuter för typ toa o så samt pressade mig för att klara otroliga mängder vårdbesök.
Detta va främst pga nacken.

Provokationsröntgen, MRT, flera remisser till olika smärtkliniker, akuten-besök × flera med remitterad inläggning (som de vägrade dock flera ggr), tfn kontakt med läkare flera ggr i veckan, sjukgymnastik, kiropraktorbesök, anpassade hjälpmedel.... Ja det har varit mkt!


Jag fick tillslut en stel nack-krage utskrivet...och då vände det. Det började funka sakta sakta...

Jag har fått veta varför allt detta hände oxå..
Dels fick jag veta det av en smärtläkare den 9 okt på min nya smärtmottagning...och dels fick jag det än mer stärkt på Klinisk Genetik Karolinska sjukhuset i solna i december.

Jag har EDS.
Ehlers Danlos Syndrom.

En genetisk sjukdom som man föds med men som ofta diagnosticeras långt senare...om ens alls.
Det är en sällsynt sjukdom.
Mellan 1-2 personer av 10.000 har den.
Jag har klassisk typ 2

Kroppens allra vanligaste protein heter kollagen.
kollagen finns överallt i oss men mer koncentrerat på vissa ställen...
Hud och bindväv.. men även kärlväggar o andra saker.
Bindväv är vad som håller ihop oss... vårt "klister".
Bindväven fyller dels ut hålrum, men det är även alla senor, muskelfästen, brosk, ligament, muskelhinnor osv.
Om man kollar på anatomibilder av kroppen som visar leder o muskler o sånt..så ser man ofta att förutom skelett så finns andra "vita" saker... Dessa saker är det jag beskriver som har hög koncentration av kollagen.
Bindväv finns även mellan olika lager i tänderna..ich kollagenet håller även spänst o stretchighet i chack i bla hud och blodkärl.

Vid EDS är kollagenet bristfälligt/dåligt uppbyggt.
Vi har samma MÄNGD, men mkt sämre kvalitet och hållfastht...
Det e typ en glesare struktur.

Jaha..och vad innebär detta då?


Jo...
Rent praktiskt för MIG innebär detta/yttrar sig EDS såhär:
Många leder är instabila. Jag har ännu inte varit med att leder hoppat helt ur led..men jag har, flera ggr om dan, leder som glider halvt ur led; subluxerar.
Knän, fotleder, handleder o fingrar, nacken.. Även axlarna börjar knasa... Ryggen och bäckenet smärtar dagligen och käklederna är ostabiila.

Efteesom bindväven håller saker på plats med sina vanligtvis tighta senor o sånt,,så försöker musklerna göra det.
Eds-människors muskler jobbar upp till 300% pga detta jämfört med normala 100%.
Detta resulterar i muskelproblem... som överarbetning, inflammationer, svullnad, kramp osv. Det innebär även att musklerna behöver mer o oftare vila för återhämtning.

Man har än sålänge konstaterat vissa följdproblem av instabiliteten på mig:
Vä hand har 1 djupt ganglion på knäppt ställe.
Hö hand har 2 ganglion ännu knasigare... s.k flikganglion som puttar ut benen från sin plats.
1 ganglion samt 1 bakercysta finns i höger knä.
Nacken är konstaterat lite instabil o atlaskotan drar mer åt vänster än normalt. Svåra muskel och ledlåsningar ger mig både grymma nervsmärtor, fläckvisa domningar och svår yrsel i perioder.
Jag saknar käkleds-diskar... troligen finns små fragment kvar men de saknar funktion helt. Därmed muskellåser sig käken titt som tätt och enligt tandläkaren kommer den även börja hoppa ur led.
2 abscesser mellan tandrot o käkben har inneburit akut borttagning av 2 tänder.
Mina tänders hållbarhet e kraftigt nedsatt pga EDS.
Huden är mindre hållbar...tex kan stygn skära genom huden om de inte sys anpassat för mig. Jag får lätt blåmärken... tog tex bort en liten plåstertejp häromdagen som resulterade i blåmärke...
Sår/ärr blir breddade och tunna i huden..som cigarettpapper.
Jag har blivit nästan helt plattfot de sista 3-4 åren.
Ögonen har viss nystagmus o darrar lite typ hos optikern..detta oga uttröttade ögonmuskler.

Dessutom... hanterar min kropp läkemedel konstigt.
Vissa biter inte, andra väldigt dåligt... en del tål jag inte alls.

Min reglering av hjärtrytm bör kollas...eftersom jag vid stående läge har 30-50 slags ökning konstant per minut. Det tyder på POTS. Postural ortostatisk takykardi syndrom. Kroppen har påtagligt svårare att få upp blodet i benen vid stående läge än normalt vilket resulterar i hög puls...och det kan kännas som ett träningspass att bara stå upp.

Jag har stretchig hud oxå, men låååångt ifrån hur man kan se på bilder när man googlar eds hud. Men min e mer än normalt iallafall.

Positivt iallafall...är att ofta ser de med eds yngre ut...och så även jag.
Jag är 34 nu... men folk tror mig inte...utan ser ut o va mellan 18-26 max. Detta är även läkar-konstaterat på karolinska när jag var där ;)


Hjälpmedel har jag många...självklart gör EDS vansinnigt ont och det behövs hjälp.
Ortoser/stöd för lederna har jag en hel del...
Nacke händer bäcken fötter fingrar...och ska imorrn få nya för fötterna. Dessutom ska jag få för knäna..och behöver även för axlar och ländrygg åtminstånde.

Jag ska den 9e april prova ut manuell aktiv rullstol. Detta för att inte överbelasta mig när jag annars måste gå trots jag inte borde den dagen...samt tex om vi vill ha en heldag ute..kanske nån mässa, ikea, shopping o sånt.
Jag kan även få s.k el-scooter eller även liknande permobil men jag vill inte det. Får se om jag kan förhala det länge....
Jag har fått färdtjänst beviljat till oktober till o börja med.
Jag har även fått parkeringstillstånd (handikapp-parkeringstillstånd) eftersom vi nu har bil... amor tog körkort nyligen.
Jag har käpp, 2 arbetsstolar hemma, badkarspall, höjbarrt sängryggstöd, särskilda kökssaker som tex brödkniv o sånt...Snickarna har bytt trösklarna mot platta metalltrösklar här hemma..
Ja..det e lite av min hjälp.


Efter sommarens katastrof-krasch har jag blivit mkt bättre. Jag är uppe, iväg, återhämtar mig på olika sätt fysiskt och hanterar mentalt bit för bit.

Jag hoppas på steloperation av högerhanden... den ärändå ofunktionabel utan hel-stabil ortos och sjukgymnastiken får den inte bättre...
Nån knä operation behövs... ganglionet o bakercystan måste bort då de gör hemskt ont men man måste nog även fixa grundproblemet till att de kom ens... på nåt sätt behöver knälederna stabiliseras.
Käklederna tror jag sjukgymnastik räcker med för att hålla i ok schack...



Medicinmässigt äter jag (förutom adhd medicinen och 1 atarax t.n) några olika smärtstillande dagligen; har nyss blivit helt fri från de starka jag hade i hög dos i somras.. det tog lång tid...och jobbig tid att trappa ut dom men man får inte sluta  för snabbt...
D-vitaminer, folsyra  och b-vitaminer äter jag oxå.
Jag får sprutor i rygg o nacke på smärtkliniken med bedövningsmedel (som för övrigt e bland de få som biter på mig... eds gör ofta så... tar bort effekt av bedövningsmedel)


EDS syns oftast inte alls... och om det syns är det ofta pga många ortoser, hjälpmedel kanske rullstol, rollator, käpp eller kryckor.
Vissa blir mer eller mindre rullstolsbundna..andra kan jobba. En del kommer knappt ur sängen och har både assistenter och hemtjänst.
Vissa dar syns vi självgående..andra dagar med rullstol.
Smärtor kommer plötsligt och ofta och grundsmärtan finns ständigt.
Vi får ofta sämre vård. Vi är komplexa och många läkare vill inte ha med våra kroppar o göra... Jag e glad jag har fina vårdkontakter. Det e ovanligt.
Vi får skada på skada på skada... dvs när nåt läkt o behandlats kommer nåt annat... Sjukhus, vårdcentraler, specialister och rehab=  vardagen.
Vi läker ofta sämre än andra.
Vi har avlastande hjälpmedel för att kroppen behöver stabiliseras och vila... vilket huvudsakligen e motsatsen varför många andra har det... hos andra varnar man för att använda avlastning då det försvagar.. Vi behöver den för att kunna återhämta oss, förebygga och försena försämring och ibland även lyckas bli bättre.

Ser ni nån som en dag kanske haltar...nästa dag har rullstol... och 3e dagen går fritt... tänk då bortom det uppenbara... Det kan faktiskt va så att personen är sjuk eller skadad...Alltför många tänker att man bluffar eller e lat..söker tröst o tyck-synd-om-mig...men så är det inte.

Jag har berättat rätt mkt nu...kanske kan ni tänka er in en liten del iallafall...
jag hoppas det.
Och jag hoppas att jag spridit förståelse och kanske empati över att ibland är det inte som det verkarm..ibland finns en sällsynt sjukdom där man inte kan rycka upp sig, ta o gymma lite osv...





Långt info inlägg... men en förklaring till min frånvaro.
Kommer troligen inte blogga mer... men ev kan nåt enstaka inlägg dyka upp.

Livet tog en vändning för mig.
Jag har anpassat mig mkt, både fysiskt o mentalt...och även mitt värderande av saker o händelser.
Jag har trots detta sluppit depression o sånt vilket e underbart skönt.
jag har ett värdefullt liv att leva... trots att det innebär ett funktionshindrat sådant

kram på er

30 april 2013

forts..

..somnade kl 7 på morgonen och sov till 10...
3 ynka timmar räcker inte kan jag säga, men det är omöjligt att ens lägga mig ner än, det gör för ont. Därav att det inte blivit nån vila alls idag.

Puss på er

För ont..

...sjukgymnasten kommer längre in i ryggmuskulaturen..märker att alla revben o kotor i min rygg ligger fel samt att ryggen e täckt av djupa muskelknutor o låsningar.
Han jobbar på...och efteråt ligger jag vaken om natten och gråter av smärta..trots painkiller.
Jag vill sova. Behöver sova...

Nej, det är inte roligt just nu...

3 april 2013

Om mina smärtsjukdomar

Jag har fått lite frågor via mail från Sandra.
Tänkte att fler kanske undrar, så jag publicerar svaren här i bloggen.

#1
Är du född med den eller har du fått den bara sådär, typ att man inte kan hitta några fel eller brist på b-vitamin och allt vad det nu finns.

Svar:
Jag har haft min polyneuropati sen ca 2-3 år bara. Jag har sedan 7 år diagnosen Fibromyalgi (kallar det Fibro). Då jag i min fibro-diagnos huvudsakligen har nervsmärtor, så har det varit svårt att hitta fungerande smärtlindring för mig (tex läkemedel). Jag o min smärtläkare provade o kollade vad som funkade (under många år) och kom fram till att nerv-blockader var det smärtlindrande alternativ som funkade bra på mig.Jag vet inte hur mkt du vet om nerv-blockader, men det innebär att man får injektioner i kanten av en nervtråd med bedövningsmedel. Det gör att man domnar av några timmar i kroppsdelen som nerven berör, och efter 1-3 dar brukar en längre smärtstillande "depot-effekt" komma som ger viss smärtlindring några veckor framöver.Jag har fått dessa smärtblockader ca 1 gång/månad under många år, främst i de områden som jag har mest ont (för mig: armar, händer, handleder, området vid armbåge/armveck, fötter, nacke)Jag har fått det förklarat för mig, att  anledningen till min polyneuropati är:
*Dels att mina nervtrådar är så överbelastade med smärtsignaler hela tiden (pga fibron). Kroppen ljuger för min hjärna o säger att jag har ont där det inte ska göra ont...smärtimpulser/signaler skickas... hela tiden. Överbelastning...
*Dels behandlingen med nervblockader.
Både själva retningen av injektionsnålen i nervtråden, och bedövningsmedlet som injiceras.dessa 2 anledningar ihop, kombinerat med att mina smärtområden lätt överbelastas allmänt, har strulat till mitt nervsystem rätt rejält. Numera har jag allmänt i hela kroppen kass kvalitet på nervcellerna i nervtrådarna... om de skadas (vilket de konstant gör...bla pga flödet av smärtimpulser), tar de extra lång tid på sig att läka, vilket rent krasst gör att jag egentligen aldrig har helt läkta nervceller...

Det är såhär jag fått min polyneuropati.
Jag äter extra tillskott av b-vitaminer och folsyra. Det har nämligen visat sig (forskning) att överkott av dessa kan hjälpa/snabba på nervcellsläkningen.

#2
Har du några hjälpmedel?Ja, jag har nyligen fått en del/håller på att få.

Svar:
*Jag har en speciell madrass i sängen som är snäll mot min tryckkänslighet (kan tex få jätteont av ett veck i lakanet..denna madrassen är egentligen för att förebygga tryck/liggsår, men passar för mig med)
*Jag har även ett säng-ryggstöd som kan höjas o sänkas med en motor/kontrollJag har fått en bättre nyckelknippa som gör att jag inte behöver samma vridkraft för att låsa upp
*Jag har gjutit av mina fötter på ortopedteknisk mottagning och fått specialgjorda skosulor för att minska smärtan i fötterna
*Jag har provat ut en höj/sänk-bar stol som ska va i köket, främst för att hjälpa mig att kunna laga mat lättare.Den borde leveras hem rätt snart..
*När jag försökte jobba (är numera varaktigt sjukskriven), gav arbetsförmedlingen mig ett särskillt tangentbord, 2 olika arbetsstolar samt en speciell sax. Dessa är dock kvar på mitt gamla jobb, eftersom de tillfhör mitt"arbets-liv" och inte mig privat.
*Jag håller utkik i bla secondhand-butiker (via familj o vänner) efter bla knivar som e vinklade i handtaget. Jag har fått en av mamma, men hoppas hitta fler. De är tyvärr dyra att köpa nya
*i badkaret har vi en speciell dusch-bänk, så jag kan sitta o duscha utan att behöva sätta mig på golvet. i badkaret de dar jag har för ont.
*Jag har handleds-stöd, fotleds-stöd och knä/armbågs-stöd
*andra saker som jag mer ordnat själv, är att jag har en liten 13-tums bärbar dator (klarar ej vanlig stationär), en rit-platta till datorn istället för mus (om jag ej använder datorns touch-pad-mus), när mobilerna kom med touch-skärmar va det underbart...slipper numera trycka på knappar med kraft. Vi fick flytta en våning ner i hyreshuset vi bor i. Vi bodde nämligen på vinds-plan innan och det va trappa upp dit. Nu har vi hissen till vårt plan istället. Det underlättar även mkt vid handling osv.  Möbleringen hemma är anpassad så att "klantiga jag" (man blir klantig av smärta) inte går in i kanter osv.

Vi äter inte vid köksbordet utan i vardagsrummet, sittande i bekväm soffa

#3
Går du väldigt illa? får du ont? eller ja svårt, och fråga där. Hur jag ska formulera mig. Har aldrig sett hur någon går som har polyneuropati, förutom mig själv.

Svar:
Vissa dagar går jag illa, andra dagar märks det inte utifrån. En del dagar tar jag mig knappt till toan pga "brännande fotsulor" (känns så). Jag är huvudsakligen hemma, åker sällan iväg, umgås sällan med folk utanför. En fika i stan ena dagen, ger ofta soff/säng-läge 3-7 dagar efter.
Jag haltar extremt sällan. Dock känns det rätt ofta som att jag skulle behöva kryckor, men även om jag har det hemma, så kan jag inte använda dom. De innebär att jag måste ha en tyngd där jag lutar händerna på kryck-handtagen, och den tyngden förstör mina nerver totalt.Jag har sämre balans än jag haft innan (åkte konståkning i tonåren tex), men kämpar för att den ska va hyfsad... fick en balansbräda i julklapp som jag tränar balansen på.
Eftersom nerverna e skadade, och även eftersom armar o ben ofta domnar bort, är det vanligt att man får sämre balans.Jag har dock skaffat mig en "sund vana" hehe... jag viftar väääääldigt mkt på tårna! Dag som natt. T.om i sömne!
Det gör att blodcirkulationen hålls igång lite extra oxå...bra för nerverna!

#4
Om folk frågar vad du har "gjort" eller dylikt. Vad svarar du då och hur känner du efter när dom väl har slängt ur sig det.

Svar:
Det syns inte jättemkt på mig, eftersom jag inte är ute så mkt.Men om nån undrar, så brukar jag svara att "jag har ett par olika smärtsjukdomar, så nej, inget har hänt...detta e bara så jag har det. Allt går upp o ner" (folk vet sällan vad polyneuropati är och fibro tror många är "kärring-gnäll-sjukan" och har ingen aning om vad det egentligen är och att det är olika för alla. Därför säger jag "smärtsjukdomar")
Det som däremot känns, är när folk ifrågasätter varför jag inte jobbar, när de inte vill lyssna på svaret. När jag svarar, men de bryr sig inte utan ser ner på en ändå och tror man e lat (bara för att de ser mig utåt sett, det utseendet jag har de få gånger jag orkar ut. Man orkar inte må dåligt jämt, och att få "se frisk ut" kan göra livet lite lättare ibland. Man får känna sig vanlig)
Dock... de jag träffar, när jag väl är ute, är oftast folk jag känner väl, som känner mig, mina svårigheter osv. Men , visst...det kommer kommentarer från andra emellanåt...

#5
Tränar du något?

Svar:
Nix. Jag gick på sjukgymnastik 1-2 ggr i veckan innan, men det funkade inte. Nu är väl min träning att jag tar mig till arbetsterapeuten 1 gång/vecka.... (parafin-badar händerna) samt om jag ska på nåt läkarmöte typ.Jag försöker som sagt träna balans hemma.

#6
Läste i din blogg att du hade en sambo, vad tycker han eller så?

Svar:
Ja, jag har en sambo. Vi har varit tillsammans i snart 7 år och bott ihop i ca 5-6 år.Han vet hur jag har det, och han vet att jag rätt ofta har svårt att stoppa mig i tid när jag gör nåt...så han säger ibland att jag tex måste vila...slappna av osv. Pausa.Han gör mkt av hushållssysslor som jag inte klarar så bra. Tex så dammsugar han, svabbar golven, hackar o förbereder för matlagning, handdiskar det som maskinen inte kan ta osv.Han jobbar hel-tid, men vi hjälps ändå till båda hemma för att saker ska flyta på. Diskmaskin o tvättmaskin är ett måste... annars hade han fått göra mkt mer tyvärr. Skulle inte funka att gå ner till tvättstugan o tvätta för mig..
Vi e båda rätt lugna av oss. Inte några som vill gå på krogen på helgen osv. Tycker hellre om att ta det lugnt hemma, glo på nån film osv.
Sexuellt... ja, vi älskar. Och efter många år tillsammans vet vi vad som funkar smärtmässigt oxå. 

Jag vet att jag inte e nåt "klassiskt fall" med polyneuropati, men det e såhär jag har det.Jag vet inte så många som oxå har det, definitivt inte yngre folk.
Jag tror att det är som med Fibro; det finns en grund som är lika för alla, men hur det sen visar sig hos en människa är olika från fall till fall. Saker jag har svårt med, kanske inte andra har svårt med alls...
Det är ju tyvärr oxå så..att det e rätt svårt för mig att säga om "just DET" är polyneuropati eller fibromyalgi som gör ont. För smärtan e värst.
Domningar, balanssvårigheter, nervcells-kvalitet, osv....det kan jag lätt stå ut med...men smärtan..nervsmärtan...det e den som knäcker en...

20 mars 2013

Veterinären igår, och om måndagen som kommer

Ja, igår va vi med Gato hos veterinären. Han är numera kastrerad o öronmärkt o registrerad som våran lilla kille :)
Vi lämnade honom där vid 11-tiden igår och ca kvart över 1 hämtade vi honom.
Han fickl klorna klippta på köpet oxå (hade klippt framklorna, men det är ju alltid lättare att klippa kortare på en sovande katt än en vaken vilde haha). De kollade oxå efter skabb samt lussnade på hjärta o lungor.
Allt för det underbara kampanjpriset 500kr :)
Dessutom fick vi med lite kvalitets-mat anpassat för kastrerade hanar och nån rabattkupong på 50kr. Kanon-klipp verkligen!

Efter kastreringen så ska man ju följa vissa grejer... som står på en lapp vi fick. Det e verkligen lättare sagt än gjort!
*Han slipper som tur är att ha en tratt. Vi var lite oroliga för det, eftersom det knappast skulle funka i verkligheten... Han får tvätta sig lite grann på såret, bara han inte gör det frenetiskt (vilket tydligen bara 1 av 1000 gör...) Vi har haft koll på det o han tvättar mest runt om faktiskt.
Så just denna saken va ju rätt  lätt att följa faktiskt.

*Katten bör ta det lugnt 10-12 dagar efter kastreringen.
What!!! Jajajaaa... FÖRSÖK hålla en halv-Bengal LUGN 10-12 dagar! Ojojoj!
3 timmar efter vi kommit hem rusade han fram o tillbax o busade som en TOK här hemma! Omöjligt(!!!) att hålla honom lugn!
Som tur e höll han bara på nån kvart/20 minuter, sen somnade han.
Idag däremot är han total-knasig och har extremt mkt spring i sig.
 Jag har dock kollat med flera andra som kastrerat sina hankatter och det brukar va okej ändå.
Men jag ska ha koll på ev feber, svullnad, vätskande osv såklart.

*De flesta hanar får ökad aptit och blir mindre aktiva efter kastrering. Resultatet brukar va viktuppgång...
Vi måste ha extra energirikt foder till missenMia, så det e lite klurigt där... men eftersom Gato är så extremt energisk nu, så tror vi att han kommer bli lite mer "vanlig" när hormonerna lägger sig nu denna första månaden efter operationen. Alltså mer som en "vanlig okastrerad hankatt" istället för en "vanlig okastrerad halv-bengal-hane". Så att ha kvar missenMias hög-energi-mat och ha hans vanliga mat (ej lågkalori) tror jag blir perfekt faktiskt. Han växer dessutom ännu och om en katt har svält i bagaget är det extra viktigt att de inte går ner i vikt när de bör gå upp.
 Så..även denna biten kommer inte va nåt problem.

Nä, det som e lite klurigt är att hålla honom lugn. Jag får försöka trötta ut honom mentalt med lugna intelligenta lekar helt enkelt haha


På måndag e det dags för mig att göra mn andsra undersökning på fertilitetsmottagningen. Ett s.k HSS. Vad jag fattat det som, så är det kontrastvätska som ska in i livmodern så man ser om det e trångt nånstans osv.
Det kan göra rejält ont tydligen, men det är ändå nåt jag ser fram emot. Det e nämligen många som rätt snabbt blir gravida efter denna undersökningen, eftersom man samtidigt "spolar igenom" systemet där inne.
Igår var jag dessutom på vårdcentralen o tog blodprover (ska tas på mensens tredje dag) som va beställda.

Nähäpp, johopp... det va väl allt för nu!
Tjingeling på er!

17 mars 2013

Länge sen nu...

Ja, nu var det verkligen länge sen jag skrev här i bloggen... så jag gör en kvick up-date..

*Både jag o älsklingen tog våra sista bloss den 19 februari. Sen dess har vi inte rökt nåt alls. Det har gått riktigt bra faktiskt :)

*Vi har varit på vår första träff i fertilitetsutredningen nu. Vi fick en tidigare tid (nån lämnade återbud), vi skulle egentligen inte varit där förrän 17 april.
det gick bra där, jag ska snart dit igen (efter mensen strax)

"Lille" kattkillen Gato växer som attan. Han väger nu över 4,1 kg.
Missen-Mia har ökat lite i vikt oxå nu äntligen (från 3,3 kg till 3,6) vilket känns sååå skönt. Hon e ju trots allt snart hela 15 år...och har alltid varit tunn. Har varit orolig att Gato stör henne för mkt mat-mässigt, men det verkar ju inte så om man ser på vikten :)

*Gato ska strax kastreras (veckan som kommer). Han e könsmogen nu o tycker det e lite lagom kul att markera på ställen som framförallt älsklingen sitter/ligger på (halva sängen, ena soffan, osv) INTE kul...det blir mkt tvättande, skurande osv med special-medel (urine-off)

*Jag har ännu ingen smärtläkare. Remiss är skickad, men de är sega med kontakt. Jag har dock fått en liten kortisoninjektion i vardera handled vid ärt-benet, av en läkare på vårdcentralen. Det var vääääldigt välbehövligt.

*I övrigt stickar jag, pärlar, gör lite smycken osv. Sakta men säkert och med mkt lyssnande på vad kroppen vill o kan.

*Just nu är jag sjuk.
Jag har varit hos läkare 4 ggr på en vecka pga örat... och efter mkt om o men och 2 specialister, så kom de på att jag spännt käk-leden såpass att det blivit en inflammation med rejäl svullnad upp emot innerörat.. precis där alla nerver går. Vilket alltså gjort att jag har äckel-ont i örat. Verkligen så jag gråter o skriker, skakar o kallsvettas av smärta samt är på svimnings-gränsen. Känslan är som att nån kör in en 2 dm lång spik in i örat ända in i hjärnan. Jag har fläckvis domningar i ena halvan av ansiktet pga svullnaden (de nerverna går bla ut i ansiktet) och jag har yrsel o illamåendeattacker pga balansnerven i örat (som oxå retas)
Det håller sakta på att bli lite bättre... men jag har ännu dessa smärtattacker mer eller mindre intensivt flera ggr om dagen (och natten)

Jaaa...det va lite från mig.
Tjingeling på er!

28 januari 2013

Ughhh...blä

Väcktes idag av Gatos första könsmogna urinmarkering...i sängen!
Blä!
Det stinker MYCKET mer om pisset när de där kattkillarna blir könsmogna...
Just nu ligger täcke och sängkläder i tvättmaskinen och tvättas i ättika/tvättmedel-blandning.
Jag bäddade ner mig i soffan medans sovrummet vädras ut och somnade om några timmar under överkastet (detta hände vid 7-8 imorse)

Vi har satt Gatos födelsedag till 5/8, vilket innebär att han inte får kastreras hos vår veterinär flrrän han e 6 månader den 5/2.
Behöver jag säg att jag längtar?

Jaja..blir nog bra tillslut. Inte såååå länge kvar

Kram

22 januari 2013

Imorgon...

Fyllee fröken Mezza 33 år.
...blandade känslor ..får se om jag skriver mer om detta senare
Kram på er

16 januari 2013

Hjälpmedel o mående

Jag har senaste tiden (lång tid) haft äckligt jobbigt med min kropp...smärt och funktionsmässigt alltså...

Jag har konstant mer intensivt ont, mina nervtrådar verkar trasigare (ben fötter händer o armar domnar omkring 40-50ggr dagligen) och såfort jag blir lite krasslig/förkyld får jag smärtsamma inflammationer i handlederna och vid vissa av händernas små ben. Svullnar o blir rött o totalt ofunktionabla...

Min smärtläkare e pensionerad och jag väntar i kö på en ny (på ny klinik) som kan ge den typ av behandling.
Under tiden kaosar kroppen sig mer för var dag :-(

Igår var min arbetsterapeut här på hembesök.
Jag ska få lite hjälpmedel för att underlätta. En del e beställt redan och en del ska vi prova ut om några veckor.
Det känns bra detta...att få hjälpen.
Idag ska jag även till ortopedtekniska för att hämta ut mina fotbäddar (special-gjutna formade sulor till skor)

Jag e less på att kunna göra mindre o mindre av hushållsarbetet härhemma. Karln får städa det mesta, skära kött o grönt som jag sen lagar, jag kan mer o mer sällan handla...det blir bara lite småhandling isåfall.

Så ja..jag e tacksam över de hjälpmedel jag får. Men det känns samtidigt tragiskt att jag behöver dom :-(

Min 2013-låda!

...som jag skrev om i förrförra inlägget...
Nöjd :-)

(gjort decoupage på en gammal låda)


Present :-)

Om några dagar (23/1) fyller jag 33 :-)
Min present från älsklingen va en massa nagelsaker..så jag kan bygga UV-gel-naglar :-)

Tycker faktiskt mitt första försök blev helt ok :-)



30 december 2012

Inför 2013...

Jag håller på att göra decoupage på en liten låda...som ska ha denna funktionen (bilden)
:-)

2012 har varit ett skit-år fysiskt...och konstant grym smärta får mig lätt att glömma det som varit bra o roligt.
Alla lappar i burken ska sen klistras in i en liten glädjebok :-)


22 december 2012

Gato kan apport :-)

God Jul

Önskar jag er alla <3

Nu: bildbombning!
(på saker jag gjort sista tiden, både till mig själv och julklappar. Lite bilder på katterna (Gato har nu passerat 3-kilosgränsen!) samt en printscreen på nobelfesten med pil där jag stod och stickade till cirkus cirkör)












16 december 2012

Stolt...

Är så otroligt stolt över min vän Emma-Lee.
Inget är omöjligt, hur rädd man än är...
Kolla hennes blogg..och även detta inlägget (ni kommer åt startsidan från länken) :

http://emma-lees.blogspot.se/p/min-viktresa.html?m=1

9 december 2012

Imorrn...

På Nobelmiddagen hjälper lilla Mezza till en liten stund minsann ;-)
Rooooligt värre!

3 december 2012

Halo

Så vackert...
Tog bilden nyss...


20 november 2012

Hur gick det?

Ja, hos tandläkaren asså... som jag skrev om sist.

Jag kom dit (som ett darrande asp löv) och gå säger tandläkaren:
Jag vet inte varför de bokat in tid till dig (de = receptionen). Vi gjorde ju en hel-röntgen bist och den kan jag använda för att göra undersökningen...

så, ja.. vi åkte hem igen. Book med en ny tid.. men denna ggr till tand-psykologen (som ska göra en psykisk utredning av min rädsla)

Kram på er

13 november 2012

Kl. 17:10 idag...

...Ja, för ett par veckor sen tog jag mig i kragen och beställde tid... Tid för utredning av min extrema tandvårdsrädsla.
Så idag blir det alltså av.
Jag och älsklingen åker till ett sjukhus där det finns Medicinsk Tandvård.
Enligt receptionisten kommer en undersökning göras samt ev. röntgen (inte säkert röntgen behövs, eftersom det gjordes sist..)

Ja jag är rädd även för detta (jag är rädd för att bara sätta mig i den jävla stolen grrr) och jag har ingen aning om hur det kommer gå :'(
För säkerhets skull har jag tänkt att inte äta nåt på 4 timmar innan. Ifall (!) jag behöver sedering.

Ska även ta med mig 2 psykiaterutlåtanden /intyg. Ett ang. min tandvårdsrädsla och ett ang. att jag äter ett par läkemedel som kan göra att jag behöver tätare kontroller än andra.

*dunkande hjärta gånger miljarder redan nu*

Kram på er